bacru
-ba'u-
x_1 uttalar muntligt/säger/talar [producerar språkliga ljud/foner] x_2
Även röster; förutsätter inte nödvändigtvis kommunikation eller lyssnare ("säger" är oftast {cusku}. Se även {krixa}, {cusku}, {casnu}, {tavla}, {voksa}, {pinka}.
badna
x_1 är en banan/kokbanan/dessertbanan [frukt/växt] av arten/sorten x_2.
Banan är ett bär, en ört, eller en frukt tillhörande banansläktet (Musa). Se även {jupybadna}.
badri
-dri-
x_1 är ledsen/dyster/betryckt/bedrövad/nedstämd/[olycklig/känner sorg] över x_2 (abstraktion).
Se även {klaku}, {gleki}, {betri}, {cinmo}, {junri}, {uinai}.
bajra
-baj-
x_1 springer/löper på underlag x_2 med lemmar x_3 med löpstil x_4.
Se även {cadzu}, {klama}, {litru}, {stapa}, {plipe}, {cpare}.
bakfu
-baf-
x_1 är en bunt/lunta/knippe/packe/knyte/[bylte/kärve/bal/kolli/paket/klase] [form] innehållande x_2, sammanhållen av x_3
En enhet av flera sammanbundna saker. Se även {daski}, {dakli}, {tanxe}.
bakni
-bak-
x_1 är en kossa/oxe/oxdjur/nötkreatur/boskapsdjur/nötboskap/[ko/tjur/stut/kviga/kalv] av art/sort x_2
Syftar på underfamiljen Oxdjur (bovinae) där det ingår 24 arter, fördelade på 9 släkten. I vardagligt tal syftar det på nötboskap, närmare bestämt kossor.
bakri
x_1 är kalk/krita från källa x_2 i form x_3
Se även {pinsi}, {blabi}, {jilka}.
baktu
x_1 är en spann/hink/ämbar/pyts/bytta/[skål]/dunk]/burk/tunna/djup behållare med vid öppning med innehåll x_2, tillverkad av material x_3
Se även {botpi}, {patxu}, {tansi}, {lante}, {lanka}.
balji
x_1 är en blomlök av växt/art x_2; [metafor: rund, svullen, utputande]
Se även {punli}, {batke}.
balni
x_1 är en balkong/utsprång/överhäng/avsats/[hylla] på byggnad/struktur x_2
Se även {kajna}, {punli}.
balre
-ba'e-
x_1 är ett blad/klinga av verktyg/vapen x_2
Se även {dakfu}, {tunta}, {tutci}, {guska}, {kinli}, {katna}.
balvi
-bav-
x_1 är i framtiden av/senare än/efter x_2 i tidsföljd; x_1 är den senare; x_2 är den förra.
Även följd, komma/följa efter, efterträda, succedera, [avlösa], efterträdare, (endast tidsordning (annars använd {lidne}); aorist i det att x1 kan överlappa i tid med x2 så länge som det utsträcker sig efteråt; icke-aorist futurum = {cfabalvi}. (standard x2 är rumstid referensen, varpå:) x1 kommer att ske.Se även {lidne}, {cabna}, {purci}, {farna}, {lerci}, {ba}.
bancu
-bac-
x_1 överskrider/är bortom gräns x_2 från x_3 med egenskap/mängd x_4 (ka/ni).
På andra sidan en gräns, men inte nödvändigtvis strax över; inte heller begränsad till position i rummet. Se även {dukse}, {ragve}, {zmadu}, {kuspe}, {korbi}, {jimte}, {fe'eba'o}.
bandu
-bad-
x_1 (tilldragelse) försvarar/skyddar/fredar x_2 (objekt/tillstånd) från hot/risk/fara/skadlig potential x_3
Även x_1 beskyddar x_2; x_1 avvärjer/motstår/står emot x_2; ta betäckning (= ko bandu); skyddande skärm/sköld ={badgai}. Se även {ckape}, {fanta}, {fapro}, {marbi}, {rivbi}, {zunti}, {lunbe}, {snura}, {binra}, {pulji}.
banfi
x_1 är en amfibie (djur) av art/sort x_2
Se även {danlu}, {respa}.
bangu
-ban-
-bau-
x_1 är ett språk/dialekt som används av x_2 för att uttrycka/kommunicera x_3 (si'o/du'u, ej citat).
Även tungomål.
banli
-bal-
-ba'i-
x_1 är storslagen i egenskap x_2 (ka) enligt kriterium x_3
Indikerar en subjektiv storslagenhet, i jämförelse med de objektiva kriterier som {barda} implicerar; synonymer som möjligen kräver tanru: enastående, lysande, magnifik, imponerande, grandios, upphöjd, speciell, majestätisk, eminent (alla generellt {zabna}); fruktansvärd ({mabla}). Se även {barda}, {nobli}, {se sinma}, {pluja}, {misno}, {vajni}, {fasnu}, {cizra}, {traji}, {mutce}, {se manci}.
banro
-ba'o-
x_1 växer/expanderar [en ökande utveckling] till storlek/form x_2 från x_3.
Även öka i storlek,växa,bli större,förstoras,utöka,expandera, [utvidga],ta sig (vard.), utvecklas. Se även {farvi}, {zenba}, {jmina}, {barda}, {makcu}, {ferti}.
banxa
-bax-
x_1 är en bank som ägs av/i banksystem x_2 för bankfunktioner x_3 (event).
Se även {sorcu}, {zarci}, {canja}, {kagni}, {zivle}, {jdini}, {jbera}.
banzu
-baz-
x_1 (objekt) räcker/förslår/är nog/tillräcklig/lagom/tillfyllest för ändamål x_2 under villkor x_3
Se även {dukse}, {claxu}, {nitcu}, {ricfu}, {curmi}, {mansa}, {rau}, {raumei}, {raumoi}.
bapli
-bap-
-bai-
x_1 (ka) tvingar (händelse) x_2 att ske.
Förutsätter framgång, till skillnad från {danre}. Se även {fanta}, {rinju}, {jimte}, {jitro}, {rinka}, {krinu}, {nibli}, {zukte}, {randa}, {bai}.
barda
-bra-
x_1 är stor i egenskap/dimension x_2 (ka) jämfört med kriterium/norm x_3
Se även {banli}, {clani}, {ganra}, {condi}, {plana}, {cmalu}, {rotsu}, {banro}, {xanto}
bargu
-bag-
x_1 kröker sig/välver sig/formar en båge över/runt x_2 och är gjord av x_3; x_1 är en båge över/runt x_2 av material x_3
Även kurva, båge [form]; x2 behöver inte vara ett objekt, utan kan också vara en punkt, yta eller volym. Se även {cripu}, {kruvi}, {korcu}, {condi}.
barja
x_1 är en taverna/bar/pub som serverar x_2 till gäster/kunder x_3
Se även {gusta}, {birje}, {jikru}, {sanmi}, {vanju}, {xotli}, {ckafi}, se {pinxe}.
barna
-ba'a-
x_1 är ett märke/fläck på x_2 av material/substans x_3.
Föreslår {ba'armo'a} för ett mönster av märken. Se även {sinxa}, {pixra}, se {ciska}, se {prina}, {xinmo}.
bartu
-bar-
x_1 är på utsidan av x_2; x_1 är det yttre av x_2.
Se även {jibni}, {nenri}, {sruri}, {lamji}, {korbi}, {calku}, {vasru}, {cmima}, {gubni}, {bancu}, {ze'o}.
basna
x_1 betonar/accentuerar/lägger tonvikt på x_2 genom (handling) x_3.
Även: säger kraftfullt/ säger med eftertryck. Se även {pandi}, {ba'e}.
basti
-bas-
x_1 ersätter/är substitut/istället för x_2 under omständighet x_3; x_1 byter plats med x_2.
Se även {ba'i}, {binra}, {canja}.
batci
-bat-
x_1 biter/klämmer x_2 på specifikt ställe x_3 medelst x_4.
Bita igenom (={batygre}); nypa (={cinzybatci}). Se även {denci}, {jgalu}, {guska}, {citka}.
batke
x_1 är en knapp/knopp/handtag på/för föremål x_2, med funktion/ändamål x_3, gjord av material x_4.
Se även {jadni}, {bidju}, {balji}, {punji}, {jgari}, {lasna}, {lafti}, {lacpu}.
bavmi
x_1 är [en kvantitet av] korn (sädesslag) av sort x_2
Se även {gurni}.
baxso
x_1 reflekterar malay-indonesiskt språk/kultur i aspekt x_2.
Se även {meljo}, {bindo}.
bebna
-beb-
x_1 är dåraktig/stupid/dum/löjlig vad gäller händelse/handling/egenskap (ka) x_2; x_1 är en dåre/dumbom.
Se även {fenki}, {xalbo}, motsatsord {prije}.
bemro
-bem-
-be'o-
x_1 reflekterar nordamerikansk kultur/nationalitet/geografi i aspekt x_2.
Se även {merko}, {kadno}, {xispo}, {mexno}.
bende
-bed-
-be'e-
x_1 (massa) är ett gäng/grupp/team/lag/trupp av personer (set) x_2 ledd av x_3 organiserad i syfte x_4.
Även orkester (={balzgibe'e}, x3 dirigent); även affärsverksamhet (firma etc). Se även {gunma}, {girzu}, {dansu}, {jatna}, {jitro}, {kagni}, {kamni}, {minde}, {ralju}, {cecmu}, {gidva}.
bengo
-beg-
x_1 reflekterar bengalisk/bangladeshisk kultur/nationalitet/geografi i aspekt x_2
Se även {xindo}.
benji
-bej-
-be'i-
x_1 överför/sänder/skickar/sänder ut/transmitterar x_2 till mottagare x_3 från sändare/ursprung x_4 via medel/medium x_5.
Även möjligen "delning"; förutsätter inte ett (fullständigt) fjärmande från ursprunget. Se även {muvdu}, {dunda}, {vecnu}, {mrilu}, {nirna}, {xruti}, {cradi}, {tivni}, {preja}, {bevri}, {mrilu}, {tcana}, {fukpi}, {cusku}, {be'i}.
bersa
-bes-
-be'a-
x_1 är son till moder/fader/förälder x_2 (inte nödvändigtvis biologisk).
Även sonlig. Se även {verba}, {nanla}, {nakni}, {nanmu}, {patfu}, {mamta}, {bruna}, {rirni}, {rorci}, {panzi}, {tixnu}.
berti
-ber-
x_1 är norr om/norrpå/på norra sidan av x_2 enligt referensram x_3.
Se även {snanu}, {stici}, {stuna}, {farna}, {be'a}, {mo'ibe'a}.
besna
-ben-
x_1 är en hjärna av kropp x_2
Se även {menli}, {stedu}, {rango}, {pensi}.
betfu
-bef-
-be'u-
x_1 är mage/buk/abdomen/nedre del av bål av kropp x_2.
Magsäck/matsmältningsorgan(= {djaruntyrango}). Se även {cutne}, {livga}, {canti}, {gutra}, {balji}, {midju}.
betri
-bet-
x_1 är tragiskt/en katastrof/tragedi/tragik för x_2.
Se även {badri}, {xlali}, {morsi}, {binra}.
bevri
-bev-
-bei-
x_1 bär/forslar/fraktar/transporterar/skjutsar x_2 till x_3 från x_4 via rutt x_5.
Förutsätter att x2 är fjärmad från x3. Se även {marce}, {muvdu}, {benji}, {klama}.
bidju
x_1 är ett korn/pärla/droppe (form) av material x_2.
Se även {bolci}, canre, lakse, dirgo.
bifce
-bic-
x_1 är en geting/bi/bålgeting/gaddförsedd flygande insekt av art/sort x_2.
bikla
-bik-
x_1 rycker (till)/piskar/snärtar (en plötslig häftig rörelse).
Se även {skori}, {darxi}.
bilga
-big-
x_1 är förbunden/förpliktigad/obligerad/nödgad/har plikten/förpliktelsen/skyldigheten att göra/vara x_2 enligt standard/överenskommelse x_3. x_1 måste göra x_2.
Även x3 referensram. Se även {zifre}, {fuzme}, {flalu}, {javni}, {ei}.
bilma
-bi'a-
x_1 är sjuklig/sjuk med symtom/symptom x_2 från sjukdom x_3.
Se även {kanro}, {mikce}, {spita}, {senci}, {kafke}, {binra}, {cortu}, {xrani}.
bilni
-bil-
x_1 är militärisk/strikt kontrollerad/starkt organiserad/förberedd inom system x_2 för ändamål x_3.
Även paramilitärisk. Soldat i vid mening - inte begränsad till de som är tränade/organiserade som del av en armé för att försvara en stat. Se även {jenmi}, {sonci}, {ganzu}, {ciste}, {pulji}, {jamna}, {damba}.
bindo
-bid-
x_1 reflekterar indonesisk kultur/nationalitet/språk i aspekt x_2
Se även {baxso}, {meljo}, {xazdo}.
binra
x_1 försäkrar x_2 mot risk (framtida förlust/skada/ansvar) x_3 vilket ger fördelar x_4.
Se även {binryve'u} (sälja/köpa försäkring), {binrydi'a} (försäkringspremium), {bandu}, {cirko}, {betri}, {basti}, {bilma}.
binxo
-bix-
-bi'o-
x_1 blir (till)/förändras/förvandlas/omvandlas/transformeras till x_2 under villkor x_3
Resultativ, inte nödvändigtvis kausal, förändring. Se även {cenba} för icke-resultativ, {galfi} for kausal, {stika} för icke-resultativ och icke-kausal förändring; {zasni}, na {stodi}, {banro}, {farvi}, {lidne}, {pruce}, {jalge}, {zifre}, {nibli}.
birje
x_1 är öl bryggd på x_2
Se även {pinxe}, {barja}, {jikru}, {vanju}, {xalka}, {fusra}.
birka
-bir-
x_1 är en arm av kropp x_2.
Även {bircidni} för armbåge.Se även {jimca}, {janco}, {xance}, {rebla}, {nalci}, {tuple}, {xarci}.
birti
-bit-
x_1 är säker/förvissad/övertygad om att x_2 är sant.
Se även {jetnu}, {jinvi}, {krici}, {djuno}, {sruma}, {cilre}, {darlu}, {zgana}, {lifri}, {lacri}, {sitna}, na {smadi}, na {rivbi}, na {senpi}.
bisli
-bis-
x_1 är en kvantitet av/är gjord av/innehåller is [fryst krisall] av sammansättning/material x_2.
Sammansättning inkluderat x2, vilket inte behöver vara en fullständig sammansättning. Se även {kunra}, {runme}, {lenku}, {krili}, {bratu}, {snime}, {carvi}. Glass= {bisyladru}.
bitmu
-bim-
-bi'u-
x_1 är en vägg/mur/staket/stängsel/inhägnad som separerar x_2 från x_3, och underindelar x_4.
I vilken ordning x2 och x3 sätts i är oviktigt.Se även {jbini}, {sepli}, {fendi}, {canko}, {drudi}, {kumfa}, {loldi}, {senta}, {snuji}, {pagre}, {gacri}, {kuspe}, {marbi}, {vorme}.
blabi
-lab-
x_1 är vit/ljusfärgad.
Färgblandningar med vit såsom {labyxu'e} som betyder rosa, är blekare former av andra färger. Se även {skari}, {xekri}, {grusi}, {kandi}, {manku}, {carmi}, {blanu}, {bunre}, {cicna}, {crino}, {narju}, {nukni}, {pelxu}, {xunre}, {zirpu}.
blaci
x_1 är glas av sammansättning/material/sort x_2.
Se även {kabri}
blanu
-bla-
x_1 är (färgad) blå.
Se även {skari}, {blabi}, {xekri}, {zirpu}, {kandi}, {carmi}, {cicna}.
bliku
-bli-
x_1 är ett block [tredimensionell form] av material x_2 med (framförallt plana) ytor/sidor x_3.
x_3 sidor/ytor bör inkludera antal, storlek and form.
bloti
-lot-
-blo-
-lo'i-
x_1 är en båt/fartyg/skepp/vattenburet fordon som transporterar x_2, som drivs med x_3.
bolci
-bol-
-boi-
x_1 är en boll/sfär/glob/kula/klot av material x_2.
bongu
-bog-
-bo'u-
x_1 är ben (skelett) som utför (abstrakt) funktion x_2 i organism x_3.
botpi
-bot-
-bo'i-
x_1 är en flaska/butelj/urna/stängbart kärl för x_2, gjord av material x_3, med lock/försegling x_4.
kork (=korka xelbotpi).
boxfo
-bof-
-bo'o-
x_1 är ett lakan/täcke/filt/skynke/pläd/folie/hölje av material x_2; x_1 är ett brett och flexibelt tunt stycke av x_2.
boxna
-bon-
-bo'a-
x_1 är en våg/periodiskt mönster i medium x_2, med vågform x_3,våglängd x_4 och frekvens x_5.
bradi
x_1 är en fiende/motståndare/motspelare/motpart/antagonist till x_2 i strid/kamp x_3.
bratu
x_1 är hagel/snöblandat regn/underkylt regn/fast nederbörd av material/sammansättning inkluderat x_2.
Detta är substansen, inte själva processen av nederbörd som faller, vilket är {carvi}.
brazo
-raz-
x_1 är brasiliansk kultur/nationalitet/språk i aspekt x_2.
bredi
-red-
-bre-
x_1 är redo/beredd/förberedd inför x_2 (händelse).
bridi
-bri-
x_1 (du'u) är ett predikatförhållande med relation x_2 mellan argument x_3 (uppsättning i ordning).
Även: x_3 är relaterade genom relation x_2 (x_3 är en fullständigt ordnad uppsättning).
brife
-bif-
-bi'e-
x_1 är en bris/vind/kuling/blåst från riktning x_2 med hastighet x_3.
briju
-bij-
x_1 är ett kontor/byrå/tjänsterum/expedition/arbetsplats med arbetare x_2 på plats x_3.
brito
-rit-
x_1 reflekterar brittisk kultur/nationalitet/språk med aspekt x_2.
bruna
-bun-
-bu'a-
x_1 är bror/broderlig till x_2 genom band/standard/förälder x_3.
x_3 är inte nödvändigtvis biologisk.
budjo
-buj-
-bu'o-
x_1 tillhör buddhistisk kultur/religion/ethos med aspekt x_2.
bukpu
-buk-
-bu'u-
x_1 är tyg/textil av typ/material x_2.
bumru
-bum-
x_1 är dimmig/immig/täckt av dimma/imma/ånga/kondens/små droppar av vätska x_2.
bunda
-bud-
x_1 är x_2 (antal) lokala viktenheter, enligt måttstandard x_3, med underenheter x_4.
x_1 är inte en agent. Värdet på x_2 är 1 om inte annat anges.x_3 är typiskt skålpund (i en svensk kontext), vilket motsvarar 425,1 g. I en engelsk kontext är x_3 typiskt the Avoirdupois pound. Många andra möjligheter finns såsom lod, qvintin,lispund,centner, skeppund, nyläst och säck (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Viktmått#Gamla_svenska_viktenheter).
bunre
-bur-
-bu'e-
x_1 är brun/en omättad färg mellan röd och gul färgnyans.
burcu
-bru-
x_1 är en pensel/borste för ändamål x_2 (händelse) med borst x_3.
burna
x_1 är generad/ställd/förlägen/illa till mods över/under omständigheter x_2 (abstraktion).
cabna
-cab-
x_1 är aktuell/innevarande/nuvarande/medan/samtidig med x_2 i tid.
(x2 är det som för närvarande resulterar i:) x1 är nu; endast tidsförhållanden, 'aorist' som gör anspråk på samtidighet innebär inte att en händelse inte sträcker ut sig i dåtid eller framtid av det andra.
cabra
-ca'a-
x_1 är en apparat/mekanism/anordning/utrustning/[manick]med funktion x_2 kontrollerad/[utlöst] av x_3 (agent).
Form bestäms utifrån funktion; förutsätter inte automatiserad funktion (en {minji} kan vara en zmiku cabra om det kräver en extern agent för att utlösa eller kontrollera de funktioner som den utför automatiskt).
cacra
x_1 är x_2 timmar i varaktighet enligt standard x_3.
x2 är 1 timme om inte annat anges.
cadzu
-dzu-
x_1 går/stegar/kliver på underlag x_2 medelst lemmar x_3.
cafne
-caf-
x_1 (händelse) förekommer/inträffar/händer/upprepas ofta/frekvent/vanligen/vanligtvis enligt standard x_2.
cakla
x_1 är en kvantitet/gjord av/innehåller kakao/choklad.
calku
-cak-
x_1 är ett skal/snäcka/mantel/[ryggsköld]/[agn]/[hårt skyddande hölje] omgärdar x_2 sammansatt av x_3.
canci
x_1 försvinner från plats x_2; x_1 upphör att kunna observeras av vid plats x_2 med sinnen/sensorer x_3.
Även lämnar/går sin väg.
cando
-cad-
x_1 är i vila/overksam/inaktiv/stillastående.
Motsatsen till att vara i rörelse.
cange
-cag-
x_1 är ett lantbruk/jordbruk/lantgård/bondgård/farm/ranch på plats x_2 sköts av x_3 producerar x_4;x_1 är agrar.
Lantbruk är vilken som helst form av organiserad agrar aktivitet, inte enbart odling av grödor.
canja
-caj-
x_1 byter/utbyter/växlar/handlar vara x_2 för x_3 med x_4; x_1, x_4 är en handlare/köpman/affärsman.
x2/x3 kan vara ett specifikt objekt, en vara (massa), en händelse (möjligen en tjänst), eller en egenskap; för att vara pedantisk så vad gäller objekt/varor, så är detta sumti-höjande från ägandet av objektet/varan.
canko
-ca'o-
x_1 är ett fönster/portal/öppning [portal] i vägg/byggnad/struktur x_2.
canlu
-cal-
-ca'u-
x_1 är rymd/volym/region/rum [area med (åtminstone) tre dimensioner] som upptas av x_2.
canpa
-cna-
x_1 är en spade/skyffel/skovel/skopa/[grävredskap med vassa kanter] för att gräva x_2.
canre
-can-
x_1 är en kvantitet/gjord av/innehåller sand från källa x_2 av sammansättning x_3.
canti
x_1 är inälvor/tarm/viscera/matsmältningssystem i organism x_2.
carce
x_1 är en vagn/kärra/skrinda [fordon med hjul] för transport av x_2 som drivs med x_3.
carmi
-cam-
-cai-
x_1 är intensiv/(ljus)stark/klar/livlig/mättad/[briljant] i egenskap (ka) x_2 såsom den tas emot/uppmäts/värderas enligt observatör x_3.
Även skinande, gnistrande, glimmande, strålande i kombination med {gusni}. När det gäller färg så avser det ökad mättnad.
carna
-car-
x_1 roterar/svänger/snurrar/vrider sig runt axel x_2 i riktning x_3.
cartu
-cat-
x_1 är ett diagram/tabell/karta/planritning/[sjökort] över x_2 som visar formation/staplar/linjer/cirkelsegment/datapunkter x_3.
carvi
-cav-
x_1 regnar/duschar/[sprayar] [ger nederbörd] till x_2 från x_3.
x1 är nederbörd (inte enbart regn).
casnu
-snu-
x_1 diskuterar/pratar om ämne x_2.
x1 är normalt en massa, men 1 individ/jo'u är möjligt. Även chatta, konversera, samtala, småprata,tjôta.
catke
-ca'e-
x_1 puffar/knuffar/stöter/trycker/pressar x_2 på ställe x_3.
catlu
-cta-
x_1 ser/tittar på/undersöker/synar/inspekterar/iakttager/betraktar/skådar/blickar över x_2.
catni
-ca'i-
x_1 är en ämbetsman/har auktoritet över/vad gäller ärende/område/personer x_2 på grundval av x_3.
catra
x_1 dödar/slaktar/mördar/dräper x_2 genom handling/metod x_3.
caxno
-cax-
x_1 är grund i utsträckning i riktning/egenskap x_2 bortifrån referenspunkt x_3 enligt standard x_4.
cecla
-cel-
-ce'a-
x_1 skjuter (iväg)/avfyrar projektil/missil x_2, vilken drivs med x_3 [drivkraft/drivmedel].
x1 är ett eldvapen/avfyrningsanordning/kanon; x1 slungar iväg/kastar (mer generellt än {renro} på så sätt att drivkraften inte måste komma från x1).
cecmu
-cem-
-ce'u-
x_1 är ett samhälle/koloni med organismer x_2.
cedra
x_1 är en era/epok/tidsålder/tidsperiod som kännetecknas av x_2 (händelse/egenskap/intervall/idé).
x2 bör vara de gränser som skiljer ut tidsperioden från andra perioder; om det endast rör sig om en kännetecknande period, så bör detta intervalls natur uttryckas genom ett abstrakt bridi eller så bör intervallet markeras med tu'a; x2 kan också vara kännetecknande objekt eller praktiker från denna era, om markerad med tu'a.
cenba
-cne-
x_1 varierar/ändrar sig i proportion/kvantitet x_2 (ka/ni) i omfång/grad x_3 under omständigheter x_4.
Icke-resultativ, ej nödvändigtvis kausal ändring. (jfr {cenba} vilken är icke-resultativ, {galfi} vilken resultativ och kausal, {stika} vilken är icke-resultativ och kausal; {stodi}, {zasni}, {binxo})
censa
-ces-
x_1 är helgad/helig för person/folk/religion/kult/grupp x_2.
centi
-cen-
x_1 är en hundradel [10^{-2}] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
cerda
-ced-
x_1 är en arvinge/arvtagare/kommer att ärva x_2 (objekt/kvalitet) från x_3 enligt regel x_4.
cerni
-cer-
x_1 är morgon [från gryning till dess arbete vanligen börjar lokalt] av dag x_2 på plats x_3.
certu
-cre-
x_1 är en expert/pro/är skicklig/kompetent i x_2 (händelse/aktivitet) enligt standard x_3.
cevni
-cev-
-cei-
x_1 är en gud/gudom som tillbedjs av folk/religion x_2 som dominerar över x_3 [sfär].
Även gudomlig; x2 syftar på den religiösa gemenskapen som en massa.
cfari
-cfa-
x_1 tar sin början/inleds/påbörjas/startar/börjar att inträffa; [intransitivt verb].
cfila
-cfi-
x_1 är ett fel/brist/defekt hos x_2 som leder till/orsakar x_3.
cfine
x_1 är en kil [form/verktyg] av material x_2.
cfipu
-fi'u-
x_1 (händelse/tillstånd) förvirrar/förbryllar x_2 [observatör] på grund av förvirrande egenskap x_3 (ka).
ciblu
-blu-
x_1 är blod/vital vätska av organism x_2.
cicna
x_1 är cyan/turkosblå/grönaktigt blå [färgnyans].
cidja
-dja-
x_1 är mat/föda/näring/kost/[foder] för x_2; x_1 är ätbar/närande för x_2.
cidni
-cid-
x_1 är ett knä/armbåge/knoge/[gångjärnsled eller kondylärled] i kroppsdel x_2 av organism/kropp x_3.
cidro
-dro-
x_1 är en kvantitet/gjord av/innehåller väte (H).
cifnu
-cif-
x_1 är en baby/bäbis/spädbarn/[unge] [hjälplös genom dess ringa ålder/ofullständig utveckling] av art x_2.
Även infantil/barnslig/omogen.
cigla
-cig-
x_1 är en körtel som utsöndrar sekret x_2 i kropp/organism x_3.
cikna
-cik-
(adjektiv): x_1 är vaken/medveten.
cikre
x_1 reparerar/lagar/fixar x_2 för användning/nytta x_3.
En reparation kan vara ofullständig (åtgärdar endast en del av x2 användningsområden), därav x3.
ciksi
-cki-
x_1 (person) förklarar x_2 (händelse/tillstånd/egenskap) för x_3 med förklaring x_4 (du'u).
Förklaring x4 är en underliggande mekanism/detaljer/syfte/metod för x2, vilket generellt antas vara icke-uppenbart; metaforisk användning med de varierande kausala förhållandena (eg. {jalge}, {mukti}, {krinu}, {rinka}, {nibli}, {zukte}) är möjligt, men det icke uppenbara, samt förekomsten av en förklarare med sin syn på saken gör detta ord till ett inte så enkelt uttryck för orsak.
cilce
-cic-
x_1 är vild/otämjd.
cilmo
-cim-
x_1 är fuktig/blöt/våt med vätska x_2.
cilre
-cli-
x_1 lär sig x_2 (du'u) om ämne x_3 från källa x_4 (objekt/händelse) genom metod x_5 (händelse/process).
cilta
-cil-
x_1 är en tråd/garn/fiber/sträng/vajer av material x_2.
Enstaka, tunn tråd till skillnad från rep/kabel/lina {skori}.
cimde
x_1 (ka) är en dimension av rymd/objekt x_2 enligt regler/modell x_3.
cimni
x_1 tar aldrig slut/är oändlig/evig i egenskap/dimension x_2, på sätt x_3/till grad x_3 (kvantitet).
Även evinnerlig (varar för evigt). Evighet(= {cimnytei}), evig (= {cimnyteikai} eller {temcimni}).
cinba
x_1 kysser/pussar x_2 på ställe x_3.
cindu
x_1 är en ek av art/sort x_2.
cinfo
x_1 är ett lejon/[lejoninna] av art/sort x_2.
cinje
-cij-
x_1 är ett veck/rynka/[fåra] [form] i x_2.
cinki
x_1 är en insekt/kryp/leddjur av art x_2.
cinla
x_1 är tunn/smal i riktning/dimension x_2 enligt standard x_3; [relativt kort i dess minsta dimension].
cinmo
-cni-
x_1 känner/upplever känsla x_2 (ka) om x_3.
cinri
-ci'i-
x_1 (abstraktion) intresserar/är intressant för x_2.
Använd x1 tu'a ett icke-specifikt intresse för ett objekt.
cinse
-cin-
x_1 visar i och med aktivitet/tillstånd x_2 sexualitet/genus/sexuell läggning x_3 enligt standard x_4.
cinta
x_1 [material] är färg av pigment/aktiv substans x_2 i basen x_3.
cinza
x_1 är en tång/ätpinnar/gripklo/pincett/avbitare [verktyg/kroppsdel] för x_2 att klämma åt x_3.
cipni
-cpi-
x_1 är en fågel/fjäderfä av art/sort x_2.
cipra
-cip-
x_1 (process/händelse) är ett test av/bevis på egenskap/tillstånd x_2 hos subjekt x_3 (individ/set/massa).
Även examination/prov/validering.
cirko
-cri-
x_1 förlorar person/sak x_2 vid/nära x_3; x_1 förlorar egenskap/kännetecken x_2 under omständigheter/situation x_3.
x2 kan vara ett specifikt objekt, varor/nyttighet (massa), en händelse (sällsynt för cirko), eller en egenskap; för att vara pedantisk så är detta sumti-höjande från ägarskap för föremål/varor.
cirla
x_1 är ost/ostmassa/[kvarg] från källa x_2.
ciska
-ci'a-
x_1 skriver/ristar/graverar/sätter på pränt x_2 på skärm/lagringsmedium x_3 med skrivdon/ x_4.
cisma
x_1 ler/flinar/grinar [ansiktsuttryck].
Le/flina åt något (= {cismyfra}).
ciste
-ci'e-
x_1 (massa) är ett system sammanhållet av struktur x_2 bland delar/komponent x_3 (set) som visar x_4 (ka).
x1 (eller x3) är synergistisk i x4; även nätverk; x2 relationer/regler.
citka
-cti-
x_1 äter/intar/konsumerar [transitivt verb] x_2.
citno
-cit-
-ci'o-
x_1 är ung/ungdomlig enligt standard x_2.
[av relativt ringa ålder]. fast visst kan en vara av relativt hög ålder och ändå betraktas som ungdomlig, så om det är biologisk, psykologisk eller social ålder som avses beror nog på x2.
citri
-cir-
x_1 är en historia om x_2 enligt x_3/sett ur perspektiv x_3.
citsi
x_1 är en säsong/säsongsbetonad [cykliskt intervall] definierad av intervall/egenskap x_2 år x_3.
civla
-civ-
x_1 är en lus/loppa [blodsugande leddjur] av art/sort x_2 som parasiterar på x_3.
cizra
-ciz-
x_1 är konstig/egendomlig/besynnerlig/mysko/avvikande/bisarr/udda för x_2 i egenskap x_3 (ka).
Även främmande/exotisk/ovanlig; queer [sexualitet] (=cizra cinse).
ckabu
x_1 är en kvantitet av/är gjord av/innehåller gummi/latex från källa x_2 med sammansättning x_3.
ckafi
-kaf-
x_1 är en kvantitet/innehåller/är gjord av kaffe från källa/böna/korn x_2.
Brygd baserad på böna/frö/korn/rot (eg. även cikoriakaffe, koffeinfritt kaffe etc). Med denna definition så borde även lakritste ingå (brygd på rot).
ckaji
-kai-
x_1 har kännetecken/kännetecknas av egenskap/drag/aspekt/dimension x_2 (ka).
ckana
-cka-
x_1 är en säng/bädd av material x_2 för att hålla uppe/bära upp x_3 (person/objekt/händelse).
ckape
-cap-
x_1 är farlig/riskfylld/potentiellt skadlig för x_2 under omständigheter x_3.
ckasu
-cas-
x_1 hånar/förlöjligar/retar/driver med/hånskrattar åt x_2 för x_3 (egenskap/händelse) genom aktivitet x_4 (händelse).
Även säger nedsättande kommentarer. ckasu i sig självt är inte synonymt med kränkning, då kränkning utgår från hur den drabbade känner sig, eller hur stor skada på den personliga integriteten den andras handling har åstadkommit.
ckeji
-kej-
-cke-
x_1 skäms/känner sig förödmjukad/kränkt under omständigheter x_2 inför gemenskap/publik x_3.
ckiku
-kik-
x_1 är en nyckel som passar/frigör/öppnar/låser upp lås x_2, och har relevanta egenskaper x_3.
ckilu
-ci'u-
x_1 är en skala med enheter för bestämning/observation/mätning av x_2 (state).
ckini
-ki'i-
x_1 är förbunden med/släkt med/har relation till/med x_2 genom relationsförhållande x_3.
ckire
-kir-
x_1 uppskattar/är tacksam mot x_2 (person) för x_3 (händelse/egenskap).
ckule
-kul-
-cu'e-
x_1 är en skola/institut/akademi belägen i x_2 som lär ut ämne(n) x_3 till elever/audiens/gemenskap x_4 styrd/ledd av x_5.
Även högskola/universitet/college.
ckunu
-ku'u-
x_1 är en barrväxt/tall/gran av art/sort x_2 med kottar x_3.
cladu
-lau-
x_1 är högljudd/bullrig [hög ljudstyrka] vid observationspunkt x_2 enligt standard x_3.
ljud med hög styrka är synonymt med buller om inte annat anges, men kan också vara mildare former av ljud såsom att någon talar högt eller spelar hög musik.
clani
-cla-
x_1 är lång i dimension/riktning x_2 (dess längsta dimension om inte annat anges) enligt mätstandard x_3.
claxu
-cau-
x_1 är utan/saknar x_2; x_1 är x_2-lös.
clika
x_1 är en mossa av art/sort x_2 som växer på x_3.
clika är inte lav (jfr engelsk definition). Lav är nämligen en symbios mellan svamp och alg.
clira
-lir-
x_1 är tidig enligt standard x_2.
clite
-lit-
x_1 är artig/hövlig/belevad vad gäller x_2 enligt standard/sedvänja x_3.
Även formell/rituell.
cliva
-liv-
-li'a-
x_1 lämnar/går sin väg/avgår/skiljs åt/separerar från x_2 via rutt x_3.
clupa
-cup-
x_1 är en ögla/snodd/krets av material x_2.
cmaci
x_1 är en matematik av typ/som beskriver x_2.
cmalu
-cma-
x_1 är liten/små i egenskap/dimension(er) x_2 jämfört med standard/norm x_3.
cmana
-ma'a-
x_1 är ett berg/kulle/[höjd]/[topp]/[högland] som reser sig från landmassa x_2.
Se även kulle (={cmama'a}).
cmavo
-ma'o-
x_1 är ett strukturord av grammatisk klass x_2, med betydelse/funktion x_3 används i (språk) x_4.
x4 kan vara en specifik användning (med en inbäddad språkplats) eller en massifierad språkbeskrivning; x3 och x4 kan vara endast ett exempel av användning av cmavo eller syfta på ett aktuellt uttryck; cmavo-lista, om det är ett fysiskt objekt (= (loi) ma'oste); med hänsyftning till den mentala konstruktionen (eg. föreslår att lägga till ett nytt cmavo till cmavo-listan = ma'orpoi, ma'orselcmi, ma'orselste). Se även {gismu}, {lujvo}, {gerna}, {smuni}, {valsi}.
cmene
-cme-
-me'e-
x_1 är ett namn/titel på/beteckning för x_2 som igenkänns/används av namngivare/namnanvändare x_3.
cmila
-mi'a-
x_1 skrattar (emotionellt uttryck).
x1 laughs at x2 (= {mi'afra}).
cmima
-mim-
-cmi-
x_1 är en medlem/element av set x_2; x_1 är bland/mitt ibland grupp x_2.
x1 kan vara en fullständig eller ofullständig lista över medlemmar; x2 markeras normalt med la'i/le'i/lo'i, definierande setet i termer av dess gemensamma egenskap(er), även om det kan röra sig om en fullständig though it may be a complete uppräkning av medlemskapet.
cmoni
-cmo-
-co'i-
x_1 stönar/jämrar sig/gnäller/ylar/vrålar/skriker/gör läte [icke-lingvistiskt yttrande] x_2 vilket uttrycker x_3 (ka).
Även skri, de flesta djurlätena, dvs skälla, kackla, jama, gnägga, råma, bräka, grymta, gala.
cnano
-na'o-
x_1 [värdering] är en norm/genomsnitt i egenskap/belopp x_2 (ka/ni) bland x_3 (set) enligt standard x_4.
cnebo
-neb-
-ne'o-
x_1 är en hals av x_2.
cnemu
-nem-
-ne'u-
x_1 belönar x_2 för atypisk/utmärkande x_3 med belöning x_4.
Skiljer sig från förtjänad lön på grund av dess atypiska natur; belöningar behöver inte vara förtjänad utan är i någon mening förtjänade ur belönarens synvinkel; positiv belöning (= {zanyne'u}), straff, bestraffning, tillrättavisning (= {malne'u}, {sfane'u}); x4 kan vara ett specifikt objekt, en mängdvara (massa), en händelse, eller en egenskap; för att vara pedantisk så är objekt/mängdvaror sumti-höjande från ägandet av denna (={posne'u}, {posyvelne'u} för otvetydighet). Se även {dunda}, {friti}, {jerna}, {jinga}, {jivna}, {pleji}, {sfasa}, {venfu}, {prali}, {dapma}.
cnici
-nic-
x_1 är ordnad/skötsam/prydlig [fri från vad som är opassande] i egenskap/kvantitet x_2 (ka/ni).
cnino
-nin-
-ni'o-
x_1 är ny/obekant/nymodig för observatör x_2 vilket kännetecknas av x_3 (ka) enligt standard x_4.
cnisa
-nis-
x_1 är en kvantitet/ innehåller/är gjord av bly (Pb).
cnita
-nit-
-ni'a-
x_1 är direkt/vertikalt nedanför/under/nedtill av/nedan/nere i riktning från x_2 i referensram x_3.
Även på undersidan/nedre.
cokcu
-cko-
x_1 absorberar/suger upp x_2 från x_3 till x_4.
mopp/svabb (=grana cokcu), trasa (=cokcu bukfu).
condi
-con-
-cno-
-coi-
x_1 är djup i utsträckning i riktning/dimension x_2 i riktning från referenspunkt x_3 enligt standard x_4.
cortu
-cor-
-cro-
x_1 har ont/känner smärta på ställe x_2.
cpacu
-cpa-
x_1 får/erhåller/skaffar sig/ackvirerar/anskaffar/fövärvar/tillägnar sig/accepterar x_2 från x_3 [behöver inte förutsätta tidigare ägare].
Även hämta/avhämta; acceptera en gåva.
cpare
-par-
x_1 klättrar/klamrar/kravlar/krälar/kryper på yta x_2 i riktning x_3 medelst x_4 [kroppsdel/verktyg].
crawl (=cpare limna).
cpedu
-cpe-
x_1 anhåller/ansöker/ber om/begär x_2 av/från x_3 på sätt/beteende/manér x_4.
cpina
x_1 är skarp/stickande/frän/pikant/kryddstark/irriterar sinnen x_2.
Även irriterande vid beröring (={pecyspina}).
cradi
x_1 sänder/överför [använder radiovågor] x_2 via station/frekvens x_3 till [radiovågs-] mottagare x_4.
Även: x1 kan vara någon/något med ansvar för tv- och radiosändningar (exv. mediabolag).
crane
-cra-
x_1 är framsidan av/främre av/fram/framför/framåt/framöver/framom/(av/i) x_2 vilken är vänd mot/är i referensram x_3.
Även: x3 är standard för orientering i rummet för x2.
creka
-cek-
x_1 är en skjorta/t-shirt/blus/linne/topp [klädesplagg för överkroppen; inte nödvändigtvis med ärmar eller knappar] av material x_2.
crepu
-rep-
x_1 (agent) skördar/bärgar/inhöstar/samlar grödor/produkter/föremål x_2 från ursprungskälla/area x_3.
cribe
-rib-
x_1 är en björn/[art i familjen Ursidae] av art/sort x_2.
Ursidae är bl.a. grizzlybjörn, isbjörn, jättepanda; dock inte koala och liknande. Även nalle/teddy/leksaksbjörn (=kelci cribe).
crida
-rid-
x_1 är ett naturväsen/tomte/älva/skogsrå/troll/vätte/vittra [mytologisk humanoid] av myt/religion x_2.
Även orch, jätte, demon, djävul (när myt/religion skildrar denne med humanoid form); även engelskans bogeyman. Vissa menar att naturväsen existerar på riktigt, varför det vore fel att begränsa definitionen till endast sagoväsen.
crino
-ri'o-
x_1 är grön [färgadjektiv].
cripu
-rip-
x_1 är en bro/spann över/tvärsöver x_2 mellan x_3 och x_4 [ingen speciell ordning, typisk destination först].
crisa
-cis-
x_1 är sommar/sommartid [varm årstid] av år x_2 på plats x_3.
critu
x_1 är höst [skörde-/avsvalnande säsong] av år x_2 på plats x_3.
ctaru
x_1 är en strömning/tidvatten/flodvåg [cyklisk/periodisk expansion] i/vid x_2 orsakad av x_3.
ctebi
-teb-
x_1 är en läpp [kroppsdel]/upphöjd kant av öppning x_2 av kropp x_3; x_1 är labial.
cteki
-tek-
-ce'i-
x_1 är skatt/pålaga/tullavgift på gods/tjänster/händelser x_2 som är ålagd x_3 att betala av auktoritet/myndighet/indrivare x_4.
Även tribut, gärd, utskyld.
ctile
x_1 är olja/petroleum från ursprungskälla x_2.
Se även {grasu}.
ctino
-ti'o-
x_1 är en skugga av föremål x_2 skapad av ljus-/energikälla x_3.
ctuca
-ctu-
x_1 lär ut/undervisar åhörare/skara/grupp x_2 idéer/metoder/kunskap x_3 (du'u) om ämne(n) x_4 med hjälp av metod x_5.
Även instruera, instruktör, utbilda, utbildare, lärare, professor, pedagogue; (adjective:) x1/x5 is pedagogical.
cukla
-cuk-
x_1 är rund/cirkulär [2-dimensionell form]; x_1 är en skiva/cirkel/ring.
Används normalt för en cirkel/skiva, men betoningen på rundhet betyder att detta begrepp kan inkludera "ring".
cukta
-cku-
x_1 är en bok innehållande verk x_2 av författare x_3 för läsare/publik x_4 bevarad i medium x_5.
x1 är en manifestation/behållare, dvs ett fysiskt objekt eller liknande motsvarighet, av ett verk/innehåll. Behöver inte nödvändigtvis vara i pappersform.
culno
-clu-
x_1 är full/fullständigt fylld med x_2.
cumki
-cum-
-cu'i-
x_1 är möjlig under omständigheter/villkor x_2; x_1 kan möjligen/möjligtvs inträffa; x_1 är ett kanske.
cumla
-cul-
x_1 är ödmjuk/blygsam/anspråkslös vad gäller x_2 (abstraktion).
cunmi
x_1 är hirs av art/sort x_2.
Hirs inkluderar arter i flera genera, så i vetenskaplig användning av ordet bör det reserveras för att endast beteckna Panicum miliaceum (vanlig hirs).
cunso
-cun-
-cu'o-
x_1 är slumpmässig/oförutsägbar/sker av en tillfällighet under omständigheter/villkor x_2, med sannolikhetsdistribution x_3.
Även tillfälligtvis, händelsevis, av (en ren) slump, chansartad/osäker, godtycklig.
cuntu
-cu'u-
x_1 är en affär/angelägenhet vilket involverar person(er) x_2 [individ/massa]; x_1 är x_2s ensak.
Även ärende, bekymmer, huvudbry.
cupra
-pra-
x_1 producerar/tillverkar x_2 [produkt] genom process x_3.
curmi
-cru-
x_1 (agent) låter/tillåter/medger x_2 (händelse) under villkor/omständigheter x_3.
curnu
-cur-
x_1 är en mask/[ryggradslöst djur] av art/sort x_2.
Maskar kan både vara ryggradslösa eller ryggradsdjur (även om det är mindre vanligt); även larver. Ordet curnu kan ses som en trivial beteckning för olika typer av krälande, maskliknande djur.
curve
-cuv-
x_1 är ren [ej beblandad med föroreningar]/oförfalskad/okonstlad/genuin/oförminskad i egenskap x_2 (ka).
x1 (består av)/är endast/enbart/helt och hållet x2.
cutci
-cuc-
x_1 är en sko/sandal/stövel för att skydda [fötter/hovar] x_2 och av material x_3.
Även stövel (={tupcutci}). Se även {smoka}, {taxfu}, {skiji}.
cutne
-cut-
x_1 är bröst(korg)/thorax/övre del av bål [kroppsdel] av kropp x_2.
cuxna
-cux-
-cu'a-
x_1 plockar ut/väljer (ut)/utser x_2 [val] bland set/sekvens av alternativ x_3.
dacru
-dac-
x_1 är en draglåda/dossier/mapp i struktur x_2, en behållare [skjutbart fack] för innehåll x_3.
dacti
-dai-
x_1 är ett material som består i rumstiden; x_1 är en sak.
dadjo
-daj-
x_1 tillhör taoistisk religion/kultur/ethos i aspekt x_2.
dakfu
-dak-
x_1 är en kniv (verktyg) för att skära x_2, med blad av material x_3.
dakli
x_1 är en påse/kasse/bag/säck som innehåller x_2, som är gjord av material x_3.
damba
-dab-
-da'a-
x_1 slåss/strider/bråkar med x_2 om x_3 (abstraktion).
Använd tu'a för strid om ett föremål/syfte. x1 är en slagskämpe/fighter/(bråkstake).
damri
x_1 är en trumma/xylofon/cymbal/gong [slaginstrument] som anslås med x_2.
slagverk (set/massa?).
dandu
-dad-
x_1 hänger/dinglar/är upphängd i/från x_2 med fog/led x_3.
x1 är ett hänge [något som hänger] (eng pendant; vilket kan betyda exv hängsmycke, örhänge, ljuskrona mm). Även avhängig (ursprunglig betydelse).
danfu
-daf-
x_1 är svaret/lösningen/responsen på fråga/problem x_2.
För agentiv respons/svara någon (={spuda}). Se även {ciksi}, {frati}, {preti}, {nabmi}, {cpedu}.
danlu
-dal-
-da'u-
x_1 är ett djur/varelse av art x_2; x_1 är biologiskt levande.
danmo
-dam-
x_1 är en kvantitet av/gjord av/innehåller rök/smog/luftförorening från källa x_2.
x2 kan vara en eldsvåda.
danre
-da'e-
x_1 (kraft) applicerar tryck på/pressar på x_2.
Agentiv pressa (={da'ergau}, {da'erzu'e}).
dansu
x_1 (individ/massa) dansar till ackompanjemang/musik/rytm x_2.
danti
-dan-
x_1 är en ballistisk projektil [eg skott/missil] för avskjutning/avfyrning med x_2 [eldvapen/avfyrningsanordning].
Även kanonkula, katapultsten, hagel.
daplu
-plu-
x_1 är en ö/holme/kobbe/atoll av [material/egenskaper] x_2 omgiven av x_3.
x1 är insulär/ö-. Även holme (=cmalu daplu), kobbe (=bolci cmalu bo daplu), skär (=rokci caxno), grund (=caxno).
dapma
-dap-
x_1 förbannar/(för)dömer x_2 till öde x_3 (händelse).
Svordom (={dapsku}).
dargu
-dag-
x_1 är en väg till x_2 från x_3 med rutt x_4.
En regelbundet använd yta för färd, som är förbättrad för detta ändamål. x2 och x3 behöver inte vara i någon speciell ordning.
darlu
-dau-
x_1 argumenterar/talar för ståndpunkt x_2 mot ståndpunkt x_3; [meningsmotståndare är ej nödvändig].
darno
-dar-
-da'o-
x_1 är långt borta/avlägset/fjärran från x_2 i egenskap x_3 (ka).
darsi
x_1 är oförskämd/fräck/tyken/uppstudsig i beteende x_2 (händelse/aktivitet); x_1 (har fräckheten/har mage att) våga göra/vara x_2 (händelse/ka).
x1 är fräck/vågad.
darxi
-dax-
-da'i-
x_1 slår/stöter/pryglar/klipper till x_2 med instrument [eller kroppsdel] x_3 på ställe [på kroppen] x_4.
dasni
-das-
x_1 är (ut)klädd i/bär/har på sig/utstyrd i x_2 som är en utstyrsel av typ x_3.
daspo
-spo-
x_1 (händelse) förstör/fördärvar/ödelägger/våldför sig på x_2; x_1 är destruktiv.
dasri
-sri-
x_1 är ett band/remsa/linjer/rand/strimma av material x_2.
Även strip (= ; remsa m tecknad serie).
datka
x_1 är en and/anka [Anatinae] av art/sort x_2.
tillhör Anatinae, underfamilj i ordningen andfåglar med bl.a. gräsand, anka, myskanka. Med anka avses oftast tama varianter av and (={tolcilce datka}). Se även {cipni}.
datni
x_1 (du'u) [fakta/mätning] är data/information/statistik om x_2 insamlad med metod x_3.
decti
-dec-
x_1 är en tiondel [1/10; 1*10-1] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
degji
-deg-
x_1 är ett finger/tå [kroppsdel] på lem/ställe på kroppen x_2 av kropp x_3.
Finger (= {xandegji}), toe (= {jmadegji}).
dejni
-dej-
x_1 är skyldig x_2 i skuld/förpliktelse till fordringsägare/borgenär x_3 i utbyte mot x_4 [tjänst/lån].
dekpu
x_1 är x_2 (1 om inget annat anges) lokal(a) volymenhet(er) [ej metersystemet], med standard x_3, och underenhet x_4.
Avser det engelska (imperial) mätsystemet om inget annat anges (vanligaste mätsystemet i världen efter metersystemet). För att särskilja från andra lokala mätsystem, så kan prefixet gic- behöva användas i lujvo (för engelska systemet). För det amerikanska använd mer- , för de gamla svenska verkmåtten (=sfe'ero purci bo dekpu). Exempel på enheter: Gallon (= {likydekpu}), quart (= {likseldekpu}), tunna/barrel (våt = {likybradekpu}, torr = {sudbradekpu}), skäppa/bushel (= {sudydekpu}), kappe/peck (= {sudyseldekpu}), kopp/cupful (= {kabrydekpu}), matsked/tablespoon (= {mucydekpu}); tesked/teaspoon (= {mucyseldekpu}). Ytterligare platser för underenheter kan läggas till som x5, x6, ...); Se även {canlu}, {litce}, {rupnu}, {fepni}, {gutci}, {minli}, {merli}, {bunda}, {kramu}.
dekto
-dek-
x_1 är tio [10^1] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
delno
-del-
-de'o-
x_1 är x_2 candela [metrisk enhet] luminositet (1 om inget annat anges) enligt standard x_3.
dembi
-deb-
x_1 är en böna/ärta/lins/baljfrö från växt [ärtväxt/baljväxt] x_2.
Bönor, ärtor, linser och (i botanisk mening) även jordnöt. Se även {seldembi} för själva växtfamiljen.
denci
-den-
-de'i-
x_1 är en tand [kroppsdel] av x_2; x_1 är dental.
(för metaforer använd istället: {dakfu}, {pagre}, {jgalu});
denmi
-dem-
x_1 är tät/koncentrerad/(samman)packad/intensiv i egenskap x_2 (ka) på plats/punkt x_3.
denpa
-dep-
-de'a-
x_1 inväntar/avvaktar/pausar/väntar på/tills x_2 i tillstånd x_3 innan startar/fortsätter (med/att) x_4 (aktivitet/process).
x2 är en händelse (vanligtvis en punkthändelse); även: återupptar x4.
dertu
-der-
-de'u-
x_1 är lera/mylla/mull/mark/jord från källa x_2 av sammansättning x_3.
Även x1 är jordig/jord-.
derxi
-dre-
x_1 är en hög/stack/hop/trave/vall/(kulle) av material x_2 på plats x_3.
Se även {cmana}.
desku
-des-
x_1 skakar/skälver/darrar/ryser/huttrar/vinglar/vaggar/vickar/svajar från kraft x_2.
Även (går att uttrycka antingen med {desku} eller {slilu}): sida till sida, till och från, av och an, fram och tillbaka, reciprokal rörelse. Se även {slilu}, {janbe}.
detri
-det-
x_1 är datumet [dag, vecka, månad, år] för händelse/tillstånd x_2, på plats x_3, enligt kalender x_4.
(tidsenheter i x1 är specificerade som nummer separerade med pi'e eller är enhetsvärden som har gjorts om till massa med joi); Se även {de'i}, {djedi}, {jeftu}, {masti}, {nanca}, {tcika}.
dicra
-dir-
x_1 (händelse) avbryter/stoppar/stannar x_2 (objekt/händelse/process) till följd av kvalitet x_3.
Även stör (i viss betydelse).
dikca
-dic-
x_1 är elektricitet [elektrisk spänning eller ström] i/på x_2 av polaritet/kvantitet x_3 (negativ om inget annat anges).
x3, en kvantifierare, kan uttryckas som en enkel polaritet med räkneorden för positiv och negativ: ma'u resp ni'u); (explicit) negativ (= dutydikca), positiv (= mardikca); ström (= (sel){muvdikca}; återigen avses negativ/elektron ström, om inget annat anges), spänning (= {klodikca}, {stadikca}). Se även {lindi}, {xampo}, {flecu}, {maksi}, {tcana}.
diklo
-klo-
x_1 har lokal anknytning till x_2; x_1 är begränsad till ställe [lokus] x_2 inom räckvidd/utbredningsområde x_3; x_1 är regional/lokal.
dikni
-dik-
x_1 är regelbunden/cyklisk/periodisk i egenskap (ka)/aktivitet x_2 i period/intervall x_3.
dilcu
x_1 är en kvot av 'x_2/x_3' [dividend x_2 dividerat med divisor x_3], med rest x_4.
dilnu
-dil-
x_1 är ett moln/massa av moln av material x_2 i luftmassa x_3 med höjd till molnbas x_4.
dimna
-dim-
x_1 är ett öde/lott/bestämmelse för x_2; [dom, förbannelse är mabla-former]; x_2 är ödesbestämd/predestinerad/dömd till x_1.
Ödesbestämd/ämnad/dömd (={seldimna}). Se även {dapma}.
dinju
-dij-
-di'u-
x_1 är en byggnad/anläggning för ändamål x_2.
Se även {ginka}, {zdani}, {zarci}.
dinko
-di'o-
x_1 är spik/nubb/(häft)stift [spetsig friktionsbaserad fästanordning] av typ/storlek x_2 (ka), gjord av material x_3.
dirba
-dib-
x_1 är omtyckt/älskad/dyrbar av/för x_2; x_1 har affektionsvärde/är emotionellt värdefull för x_2.
x1 kan vara ett specifikt objekt, en entitet (massa), en händelse, eller en egenskap; för att vara pedantisk så är objekt/entitet sumti-höjande från ägarskap av objektet(= {posydirba} för otvetydigt ord).
dirce
-di'e-
x_1 strålar/utsänder/(avger energi)/(skiner)/utstrålar x_2 under villkor/omständigheter x_3.
dirgo
-dig-
x_1 är en droppe [liten, kohesivt sammanhållen form] av material x_2 [vätska/ånga] i omgivande material x_3.
dizlo
-diz-
-dzi-
x_1 är låg/nere/nedåt i referensram x_2 jämfört med baslinjen/standardhöjd x_3.
Även längre ner; x3 är generellt någon definierad distans över en nollpunkt/baslinje, eller är i sig självt denna baslinje.
djacu
-jac-
-jau-
x_1 är en kvantitet av/gjord av/innehåller/är en vidd av vatten; x_1 är vattnig/vattenartad.
djedi
-dje-
-dei-
x_1 är x_2 dygn/hela dagar (1 om inget annat anges) enligt standard x_3. x_1 är dags-/daglig.
Idag (= {cabdei}); imorgon (= {bavlamdei}); igår (= {prulamdei}). Se även {donri}, {detri}, {jeftu}, {masti}, {nanca}, {nicte}, {tcika}.
djica
-dji-
x_1 begär/åtrår/åstundar/vill ha/önskar x_2 (händelse/tillstånd) för ändamål x_3.
djine
-jin-
x_1 är en ring/ögla/torus/cirkel [form] av material x_2, med innerdiameter x_3, ytterdiameter x_4.
Betonar den runda omkretsen hos en cirkel, till skillnad från {cukla} som betonar en cirkelformad yta. Även ellips, oval (={jincla}); kan även användas om former som är snarlika cirklar såsom täta spiraler (även om de inte är slutna). Även band, bälte, omringa (forma en cirkel runt;= {jinsru}).
djuno
-jun-
-ju'o-
x_1 vet/känner till fakta x_2 (du'u) om kunskapsområde x_3 genom epistemologi x_4.
donri
-dor-
-do'i-
x_1 är på dagtid av dag x_2 på plats x_3; x_1 dags-/daglig (i motsats till nattlig).
dotco
-dot-
-do'o-
x_1 reflekterar tysk/germansk kultur/nationalitet/språk i aspekt x_2.
draci
x_1 är ett drama/pjäs/teater/skådespel om x_2 [handling/tema/ämne] av dramatiker x_3 för publik x_4 med skådespelare x_5.
drani
-dra-
x_1 är korrekt/proper/rätt/precis som det ska vara/(beter sig riktigt) i egenskap/aspekt x_2 (ka) i situation x_3 enligt standard x_4.
Även perfekt (inget att korrigera).
drata
-dat-
x_1 är inte samma sak som/skiljer sig från/är något annat än x_2 enligt standard x_3; x_1 är någonting annat.
drudi
-rud-
-dru-
x_1 är ett tak/[övertäckande skydd/lock] för x_2.
en drudi är designad för att vara över/ovanför något och skydda det från det som är ovanför (kyla, regn etc). Även innertak.
dugri
-dug-
x_1 är logaritmen av exponent x_2 med basen x_3.
dukse
-dus-
-du'e-
x_1 är ett överskott/för mycket av x_2 enligt standard x_3.
dunda
-dud-
-du'a-
x_1 [donator] ger/skänker/donerar gåva/present x_2 till gåvomottagare/förmånstagare x_3 [utan betalning/utbyte].
dunja
-duj-
x_1 fryser/blir gelé/stelnar vid temperatur x_2 och tryck x_3.
dunku
-duk-
-du'u-
x_1 våndas/har ångest/lider kval/är plågad/oroad/ängslig/emotionellt anspänd/stressad över x_2.
dunli
-dun-
-du'i-
x_1 är lika/kongruent med/lika mycket som x_2 i egenskap/kvantitet/dimension x_3.
Samma i kvantitet/kvalitet (inte nödvändigtvis i identitet); 'analogi' kan uttryckas som ekvivalensen av två likartade (ka x1 simsa x2) och (ka x3 simsa x4).
dunra
-dur-
x_1 är vinter/vintertid [kall säsong] av år x_2 på plats x_3.
dzena
-dze-
x_1 är en far-/morförälder/åldrig person/stamfader/anfader/förfader till x_2 genom band/relation/grad x_3.
dzipo
-zip-
-zi'o-
x_1 reflekterar antarktisk kultur/nationalitet/geografi i aspekt x_2.
facki
-fak-
-fa'i-
x_1 upptäcker/får reda på/kommer på x_2 (du'u) om ämne/objekt x_3; x_1 upptäcker/hittar (fi) objekt x_3.
fagri
-fag-
x_1 är en eld/flamma i brännbart ämne/bränsle x_2 med oxidationsmedel x_3 (luft/syre om inget annat anges).
falnu
-fan-
x_1 är ett segel för att samla ihop material x_2 som driver motor/fordon x_3.
famti
x_1 är en tant/farbor till x_2 genom band/släktskap x_3; x_1 är en medlem som associeras till x_2s föräldrageneration.
fancu
x_1 är en funktion/graf från domän x_2 till räckvidd x_3 definierad genom uttryck/formel x_4.
fange
x_1 är främmande/utifrån kommande/utländsk/obekant för x_2 i egenskap x_3 (ka).
fanmo
-fam-
-fa'o-
x_1 är ett slut/ände/avslutning av sak/process x_2; [förutsätter inte nödvändigtvis fullständighet].
x1 är final/den sista/till sist; x1 är slutstation/slutlig för x2; x1 är slutskedet/avslutande tillståndet av avslutad process x2; x2 avbryts/upphör/stoppar/gör halt vid x1 (= selfa'o for reordered places).
fanri
x_1 är en fabrik/gjuteri/industrianläggning som producerar x_2 från material/råvaror x_3.
fanta
x_1 förhindrar/förekommer/förebygger/stoppar/stävjar/tyglar/hindrar x_2 från att hända/inträffa.
fanva
x_1 översätter text/yttrande x_2 till språk x_3 från språk x_4 med översättningsresultat x_5.
fanza
-faz-
x_1 irriterar/stör/förargar/retar/besvärar/distraherar x_2.
Även: håller på och avbryter.
fapro
-fap-
-pro-
x_1 går emot/motsätter sig/motarbetar/hävdar sig/balanserar mot x_2 x_3.
Även göra motstånd/står emot.
farlu
-fal-
-fa'u-
x_1 faller/tappas/dras iväg mot x_2 från x_3 i gravitationsfält/referensram x_4.
Saker kan hamna i spinn/sladd, knuffade/ivägstötta eller dras iväg av ström, likaväl som falla i gravitation
farna
-far-
-fa'a-
x_1 är riktningen för x_2 (objekt/händelse) från ursprung/i referensram x_3.
farvi
-fav-
x_1 utvecklas/genomgår en evolution till (att bli) x_2 från (att ha varit) x_3 genom utvecklingsstadier x_4.
fasnu
-fau-
x_1 (händelse) är en händelse som tilldrar sig/händer/sker/inträffar; x_1 är en incident/tilldragelse/begivenhet/evenemang.
jfr cmavo list {fau}, {krefu}, {lifri}, {fatci}, {rapli}; {gasnu}, {zukte}, ifall specifikt agentivt, {banli}.
fatci
-fac-
x_1 är ett faktum/fakta/sant/verkligt, i absolut mening.
fatne
-fat-
-fa'e-
x_1 [sekvens] är i omvänd ordning från x_2 [sekvens]; x_1 (objekt) är inverterad från x_2 (objekt).
fatri
-fai-
x_1 distribueras/anslås [ekonomi]/fördelas/allokeras/placeras/delas bland x_2 med delar/andelar/portioner x_3.
febvi
-feb-
x_1 kokar vid temperatur x_2 och tryck x_3.
femti
-fem-
x_1 är en biljardedel [10^{-15}] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
fendi
-fed-
x_1 (agent) delar (in/upp)/avsöndra [juridik]/partitionera [dator]/särar/åtskiljer x_2 i sektioner/delar/individer x_3 genom metod/delning/(skiljevägg) x_4.
fengu
-feg-
-fe'u-
x_1 är arg/rasande/vred/ilsken/förbannad på x_2 för x_3 (handling/tillstånd/egenskap).
fenki
-fek-
x_1 (gärning/händelse) är galet/tokigt/vansinnig/(sinnes)sjuk/(sinnes)rubbad/vanvettig enligt standard x_2.
fenra
-fer-
-fe'a-
x_1 är en spricka/klyfta/pass/skreva/ravin/avgrund [form] i x_2.
Inom anatomi även fissur/(ben)brott.
fenso
-fen-
-fe'o-
x_1 syr/sömmar/nästar/tråcklar/suturerar material (ind./set) x_2 ihop/fast med verktyg x_3 och tråd/fiber x_4.
fepni
-fep-
-fei-
x_1 mäts i ören/cent [valuta underenhet] såsom x_2 (kvantitet) i penningsystem x_3.
Även kopeck, pfennig, paisa, sen, fen, dinar, etc.; x1 är generellt ett pris/kostnad/värde. (ytterligare underenhetsplatser kan läggas till såsom x4, x5, x6, ...).
fepri
x_1 är en lunga/lungan [kroppsdel] av x_2.
x1 är lung-.
ferti
-fre-
x_1 är fertil/fruktsam/fruktbar/bördig/befrämjande/tjänlig för att stödja växandet/utvecklingen av x_2; x_1 är fruktbar/fruktsam/avelsamx_2.
Även kapabel att producera avkomma/vegetation (lägg märke till att Lojbanordet täcker både potentiell och faktisk/förverkligad fertilitet).
festi
-fes-
x_1 är avfallsprodukter/skräp/(slaggprodukter) från x_2 (händelse/aktivitet).
Även skit, skräp; material som inte längre kommer till användning och som utdöms som värdelöst eller inget att ha.
fetsi
-fet-
-fe'i-
x_1 är en hona av art x_2 uppvisande feminin(a) drag x_3 (ka); x_1 är feminin/kvinnlig.
figre
-fig-
x_1 är fikon [frukt/träd] av art/stam x_2.
filso
-fis-
x_1 reflekterar palestinsk kultur/nationalitet x_2.
finpe
-fip-
-fi'e-
x_1 är en fisk av art x_2.
pisces på latin är en biologiskt orankad grupp; skulle kunna användas som lujvo-slutled till arter i grupperna Cephalochordata (lansettfiskar), Agnatha (käklösa fiskar), Chondrichthyes (broskfiskar; bl.a. hajar och rockor) och Osteichthyes (benfiskar).
finti
-fin-
-fi'i-
x_1 uppfinner/skapar/komponerar/författar x_2 för funktion/i syfte x_3 från befintliga element/idéer x_4.
flalu
-fla-
x_1 är en lag som anger x_2 (tillstånd, händelse) för samhälle x_3 under förutsättningar/villkor x_4, stiftad av lagstiftare x_5.
Även x1 lag-; x2 är legal/laglig/legaliserad.
flani
x_1 är en flöjt/pipa [träblås/vind-rörblad musikinstrument].
flecu
-fle-
x_1 är en ström/flöde/bäck/rännil av/i x_2 strömmar mot/i riktning x_3 från riktning/källa x_4.
x1 är en ström av x2; x2 är en flytande gas eller vätska (= selfle for reordered places); bäck (=barda flecu); flödar/svallar (= {caifle}, {sukfle}); Se även {rirxe}, {senta} där ingen riktning förutsätts, {rinci}, {xampo}, {dikca}, {sakci}, {gapci}, {litki}, {ciblu}.
fliba
-fli-
x_1 misslyckas med (att göra) x_2 (tillstånd/händelse); x_1 misslyckas i sin roll som x_2.
Även x2 upphör/görs inte färdigt/fortsätts inte på grund av x1s misslyckande. x1 är en loser/förlorare (i viss mening).
flira
-fir-
x_1 är ett ansikte/ansiktet [huvud/kroppsdel] av x_2.
x1 är facial/ansikts-.
foldi
-flo-
-foi-
x_1 är ett fält/plan [form] x_2; x_1 är en bred enhetlig utbredning av x_2.
Även skog (= ricfoi), gräsmatta/äng (= sasfoi), snårskog (= {spafoi}, {cicyspafoi}). Se även {purdi}, {cange}.
fonmo
-fom-
-fo'o-
x_1 är en kvantitet av/innehåller skum/lödder/fradga av material x_2 med bubblor/vakuoler x_3.
Även x1 fradga.
fonxa
-fon-
x_1 är en telefon/modem kopplad till system/nätverk x_2.
forca
-fro-
x_1 är en gaffel/gaffelliknande verktyg/köksredskap för ändamål x_2 med tänder/uddar x_3 på bas/skaft x_4.
fraso
-fas-
x_1 reflekterar fransk/gallisk kultur/nationalitet/språk i aspekt x_2.
frati
-fra-
x_1 reagerar/ger respons/svarar med handling x_2 på stimulus x_3 under omständigheter/villkor x_4.
x3 stimulerar x1 så denne reagerar medx2, x3 stimulerar reaktion x2 (= terfra for place reordering); försöka stimulera, egga (= {terfratoi}, {tunterfratoi}).
fraxu
-fax-
x_1 förlåter x_2 för händelse/tillstånd/aktivitet x_3.
frica
-fic-
x_1 skiljer sig från/är åtskild från/står i kontrast till/är olik x_2 i egenskap/dimension/kvanititet x_3.
Även något-annat-än (mindre vanlig betydelse).
friko
-fi'o-
x_1 reflekterar afrikansk kultur/nationalitet/geografi i aspekt x_2.
frili
-fil-
x_1 (handling) är enkelt/lätt/okomplicerad/går utan ansträngning för x_2 (agent) under omständigheter/villkor x_3; x_2 utför/gör x_1 enkelt/(utan problem).
frinu
x_1 är ett bråk (tal), med täljare x_2 och nämnare x_3 (x_2/x_3).
friti
-fit-
x_1 erbjuder (sig)/offererar/utbjuder/framräcker x_2 [erbjudande] till x_3 på villkor x_4.
(x4 kan vara nu canja, nu pleji, etc.; ett ovillkorligt erbjudande har villkor av acceptans); x2 kan vara ett specifikt objekt, en mängdvara (massa), en händelse, eller en egenskap; för att vara pedantisk så är detta sumtihöjande för objekt/mängdvaror från ägarskap av objektet/mängdvaran (= {posfriti}, {posyselfriti} för att otvetydighet).
frumu
-fru-
x_1 rynkar (pannan)/har en bister min/grimaserar.
x1 grimaserar åt x2 (={frufra}).
fukpi
-fuk-
-fu'i-
x_1 är en kopia/replik/dublett/klon av x_2 i form/medium x_3 gjord genom metod x_4.
fulta
-ful-
-flu-
x_1 (passiv) flyter på/i fluid (vätska/gas) x_2.
funca
-fun-
-fu'a-
x_1 (händelse/egenskap) bestäms av turen/lyckan hos x_2; (förutsätter inte mabla/zapna).
fusra
-fur-
x_1 (för)ruttnar/murknar/förmultnar/jäser med förmultnings-/jäsagent x_2.
fuzme
-fuz-
-fu'e-
x_1 är ansvarig/ansvarsskyldig för x_2 (handling/resulterande tillstånd) inför domare/bedömare/auktoritet x_3.
gacri
-gai-
x_1 är ett skydd/(hölje)/(omslag)/(lock) för att skydda/dölja/ge skydd åt x_2.
gadri
-gad-
x_1 är en beskrivare (deskriptor)/artikel som anger beskrivning av/bestämdhet till x_2 (text) i språk x_3 med semantik x_4.
x2 är substantivfrasen/sumti utan artikel/beskrivare; beskrivning ((x1 med x2) = gadysu'i); notera: 'bestämmare' har blivit den accepterade allmänna lingvistiska termen, vilket ersätter 'artikel'; emellertid inkluderar 'bestämmare' alla ord som kan inleda en substantivfras/sumti, oavsett om det är en beskrivning eller inte, exv possessiva pronomen såsom lemi, kvantifierare (speciellt i obestämd form) såsom ci och su'o, samt demonstrativa pronomen såsom ti, ta och tu; termen 'beskrivare' i Lojban, är dock begränsad till ord som inleder beskrivningar (vilket utesluter obestämda), såsom de i selma'o LA och LE, deras vanliga sammansättningar såsom lemi, och möjligen lenu. 'Artikel' refererar vanligtvis endast till ett enstaka ord; Lojban antar den bredare meningen. Se även {valsi}, {cmavo}.
galfi
-gaf-
-ga'i-
x_1 (händelse) modifierar/(för)ändrar/transformerar/förvandlar/omvandlar x_2 till x_3.
Kausal, resultativ förändring; agentiv modififiering (= {gafygau}). jfr {stika} för icke-resultativ, {binxo} för icke-nödvändigtvis kausal förändring, {cenba} för icke-resultativ förändring; {zasni})
galtu
-gal-
-ga'u-
x_1 är hög/upp/uppåt i referensram x_2 jämfört med baslinje/standardhöjde x_3.
Även övre; x3 definieras generellt som sträckan ovanför en nollpunkt/baslinje, eller är själva baslinjen.
galxe
x_1 är en strupe [luft-/matstrupe] av x_2.
ganlo
-ga'o-
x_1 är stängd/sluten/avspärrad/igenbommad/inte öppen, vilket förhindrar passage/tillträde till x_2 för x_3.
Som en ingång/port/dörröppning, men också t.ex. ett helvgenomträngligt membran.
ganra
-gan-
x_1 är bred/vid i dimension x_2 [näst mest signifikanta dimension] enligt standard x_3.
ganse
-gas-
-ga'e-
x_1 [observatör] känner/förnimmer/upptäcker stimulus egenskap x_2 (ka) med medel x_3 under omständigheter/villkor x_4.
x1 är sensitiv/inkännande/känslig av/för x2; även få syn på, uppfattar, lägger märke till, urskilja, känner igen (men som endast avser reaktion utan nödvändigtvis någon betydande mental process); lägg märke till att betoningen är på egenskapen som stimulerar x1 och vilken läggs märke till (sanji är passiv och är inte begränsad till sinnesintryck, likväl som att anta någon form av urskiljande/igenkännande, medan den inte bryr sig om att specificera med vilka medel något upptäcks).
ganti
x_1 är äggstock/testiklar/pung/könskörtel/gonad/ovarium/fruktämne/pistill/ståndare [kroppsdel] av x_2 av kön x_3 enligt könsstandard x_4.
Ägg/sperma/pollen/könscellsproducerande/bärande organ.
ganxo
-gax-
x_1 är en analöppning/anus [kroppsdel] av x_2.
Även rövhål/röv/arsle; x1 är anal.
ganzu
-gaz-
x_1 organiserar x_2 [relativt kaos/oordning] i/till x_3 [ordnat/organiserat resultat] efter system/princip x_4.
x3 är även ett system; x4 kan vara även endast en funktion som har en inneboende drivkraft att diktera organisationsstrukturen för x3.
gapci
-gac-
x_1 är gasformig/är en gas/ånga av material/sammansättning x_2 under omständigheter x_3.
x3 inkluderar temperatur och tryck.
gapru
-gap-
x_1 är rakt/vertikalt ovanför/uppåt från x_2 i gravitets-/referensram x_3.
gasnu
-gau-
x_1 [person/agent] är en agentiv orsak till händelse x_2; x_1 gör/åstadkommer x_2.
gasta
-gat-
x_1 är gjord av/innehåller/är en kvantitet av stål av sammansättning inklusive x_2.
genja
-gej-
x_1 är en rot [kroppsdel] av växt/art x_2.
gento
-get-
-ge'o-
x_1 reflekterar argentinsk kultur/nationalitet/geografi i aspekt x_2.
genxu
-gex-
x_1 är en krok/hake/klyka/krök/hyska [form] av material x_2.
gerku
-ger-
-ge'u-
x_1 är en hund/(hunddjur) [tamhund om inget annat anges] av art/ras/sort x_2.
Både gerku, {labno} (="varg") och {lorxu} (="räv") gör anspråk på delar av den biologiska familjen Canidae (hunddjur). x1 är tamhund (Canis lupus familiaris) om inte annat anges. Använd labno om arter inom tribe Canini (äkta hundar förutom tamhund) respektive lorxu om arter inom tribe Vulpini (äkta rävar).
gerna
-gen-
-ge'a-
x_1 är grammatik/regler/definierande former av språk x_2 för struktur/text x_3.
gidva
-gid-
-gi'a-
x_1 (person/objekt/händelse) guidar/vägleder/lotsar/leder x_2 (aktiva deltagare) i x_3.
En vägledande person ger råd/föreslår/ger en förebild som ska följas, men kontrollerar/leder/hanterar inte nödvändigtvis det faktiska utörandet av en händelse; en händelse kan tjäna som en vägledning genom att sätta ett mönster/exempel att söka efterlikna.
gigdo
-gig-
-gi'o-
x_1 är en miljard [10^9] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
ginka
-gik-
x_1 är ett läger/camping/kollo/tillfällig bostad för x_2 på plats x_3.
girzu
-gir-
-gri-
x_1 är en grupp/kluster/lag som uppvisar gemensam egenskap (ka) x_2 i enlighet med set x_3 länkad genom relationer x_4.
Även samling, lag/team innefattande/bestående av/inkluderande; medlemmar x3 (specificering av det fullständiga medlemskapet) inkluderad i grupp x1; kluster (= Word kangri not found in database.).
gismu
-gim-
-gi'u-
x_1 är ett (Lojban) rotord som uttrycker relation x_2 mellan argument roller x_3, med affix x_4.
Lista med gismu, om det är ett fysiskt objekt (= (loi) {gimste}); om listan avser en mental konstruktion (exv föreslå att lägga till ett nytt gismu till gismulistan (={gimpoi}, {gimselcmi}, {gimselste}). Se även {cmavo}, {cmene}, {lujvo}, {smuni}, {sumti}, {tanru}, {valsi}.
glare
-gla-
x_1 är het/(mycket) varm enligt standard x_2.
Behagligt (milt) varm (= {mligla}), febrig (= {bi'agla}).
gleki
-gek-
-gei-
x_1 är glad/lycklig/förtjust/munter över x_2 (händelse/tillstånd).
gletu
-let-
-gle-
x_1 parar sig/kopulerar/knullar/häckar/ligger/har sex/samlag med x_2.
x1 och x2 är symmetriska. Sätter på/rider (={cpanygle}).
glico
-gic-
-gli-
x_1 är engelsk/tillhör engelsktalande kultur i aspekt x_2.
Generellt antas "engelsk" i dess vidaste mening; tillhör landet/folket/kulturen av England (kräver normalt begränsning =gligu'e eller reducerad form gligli-); Brittisk engelska, språknormen i UK (={gliglibau}). (jfr {brito} vilket refererar till Storbritannien; {merko}, {sralo}, {kadno}, {skoto}).
gluta
-glu-
x_1 är en handske/vante/mits [hand-/underarmsklädsel] av material x_2.
Tumvante (= {degycauglu}). Se även {taxfu}.
gocti
-goc-
x_1 är en kvadriljontedel [10^{-24}] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
gotro
-got-
x_1 är en kvadriljon [10^24] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
gradu
-rau-
x_1 [magnitude] är en enhet/grad av/på skala/referensstandard x_2 (si'o) för uppmätt egenskap x_3.
Även grad, nivå, poäng; x3 dimension.
grake
-gra-
x_1 är x_2 gram [metrisk enhet] i massa (1 om inget annat anges) enligt standard x_3.
grana
-ga'a-
x_1 är en stav/påle/stolpe/mast/stång/käpp/pinne [shape/form] av material x_2.
Se även {garna}.
grasu
-ras-
x_1 är en kvantitet av/är gjord av/innehåller fett/olja från ursprungskälla x_2.
greku
-rek-
x_1 är en ram/struktur/skelett/kontur/disposition som stöjder/bär upp/bestämmer formen av x_2.
grusi
-rus-
x_1 är grå [färg, adjektiv].
grute
-rut-
x_1 är en frukt [kroppsdel] av art x_2.
gubni
-gub-
x_1 är offentlig/allmän/icke-gömd/öppen/gemensamt tillgänglig för/ägd av alla inom samhälle x_2 (mass).
gugde
-gug-
-gu'e-
x_1 är landet av folken x_2 med land/territorium x_3; (folk/territoriellt förhållande).
Även självständighet, inhemsk (i motsats till utländsk), nation (då det inte refererar till ethnos).
gundi
-gud-
x_1 är industri/industriell/systematisk tillverkande aktivitet producerande x_2 genom process/medel x_3.
gunka
-gun-
-gu'a-
x_1 [person] arbetar/sliter med/på x_2 [aktivitet] med målsättning x_3.
Även: x1 är en arbetare. (jfr {sazri}, {gasnu}, se {jibri}; {zukte} - vilket inte behöver vara arbete; begreppet 'arbete' inom fysik (= ni {muvyselbai}).
gunma
-gum-
x_1 är en massa/lag/hop/ansamling/helhet, tillsammans sammansatt av komponenter x_2, vilka anses hänger ihop.
En beskrivning i x1 indikerar massegenskap(er) som massan visar upp; massor kan avslöja egenskaper vilka inte kan återfinnas hos enskilda medlemmar i setet, vilka har blivit massifierade.
gunro
-gur-
-gu'o-
x_1 rullar på/mot underlag x_2 roterande runt axel x_3; x_1 är en roller/vält/kavel.
Se även {bolci}, {carna}, {jendu}, {slanu}.
jaspu
-jap-
x_1 är ett pass/tillstånd utfärdad till x_2 (person) av auktoritet x_3 vilket ger tillåtelse till x_4 (activity).
jatna
-ja'a-
x_1 är en befäl(havare)/kapten/ledare/har befälet/bossen för fordon/område x_2.
jbama
-bam-
x_1 är en bomb/explosiv anordning med explosivt material/princip x_2.
jbari
-jba-
x_1 är ett bär (frukt/växt) av växt/art x_2.
Bär är i botanisk mening mångfröiga äkta frukter inom
undergruppen saftiga frukter. I dagligt tal ges ordet "bär" normalt en betydelse som samlar allehanda små ätbara växtdelar, även om de botaniskt sett inte är bär. Se även {grute}.
jbena
-jbe-
x_1 är född av x_2 på tid x_3 [födelsedag] och plats x_4 [födelseort]; x_1 är en inföding/infödd till (fo) x_4.
x2 ger börd åt/föder x1.
jbera
-jer-
x_1 (agent) lånar/tillfälligt tar (kontroll över)/intar x_2 (objekt) från källa x_3 inom intervall x_4.
Kredit (= {jernu'e}); lånar/intar en egenskap eller kvalitet som en kameleont gör (={zaskai}, {zasysmitra}, {zasysmitai}).
jbini
-bin-
-bi'i-
x_1 är emellan/bland set av punkter/gränser x_2 (set)/mitt ibland massa x_2 i egenskap x_3 (ka).
x2 (ett fullständigt set, i allmänhet i ordning) definierar gränser/omfång för x1.
jdari
-jar-
x_1 är hållfast/hård/beständig/oböjlig/motståndskraftig mot kraft x_2 under omständigheter/villkor x_3.
jdice
-jdi-
x_1 (person) bestämmer sig för/beslutar/fattar beslut x_2 (du'u) about matter x_3 (event/state).
jdika
x_1 (den som upplever) förminskas/minskar/avtar/drar sig samman/kontraheras/krymper/är reducerad i egenskap/kvantitet x_2 med värde x_3.
jdima
-di'a-
x_1 [belopp] är priset för x_2 för köpare/kund/konsument x_3 prissatt av (för)säljare x_4.
x2 kan vara ett specifikt föremål, en mängdvara (massa), en händelse, eller en egenskap; för att vara pedantisk så är detta sumti-höjande för föremål/mängdvaror genom ägarskap av densamma (= {posydi'a}, {posyseldi'a} för otvetydig semantik); pris är något som bestäms/sätts av säljaren , och är nära besläktad med att erbjuda ({friti}), vilket är vad en köpare kan bestämma; (notera att pris är inte exakt samma som kostnad/utgift, vilket är det aktuella beloppet som överförs i en transaktion; det senare är {vecnu} eller {canja}; inget av dessa är detsamma som värde eller {vamji}.Se även den engelska definitionen för detta ord.
jdini
-din-
-di'i-
x_1 är pengar/valuta utfärdad av x_2; (adjective:) x_1 är finansiell/monetär/pekuniär.
'valuta' begränsas ibland till att endast innefatta papperspengar/sedlar (= {pledi'i}).
jduli
-dul-
-jdu-
x_1 är en kvantitet av gelé/halvfast [konsistens] av material/sammansättning inklusive x_2.
x1 är geléartad.
jecta
-jec-
-je'a-
x_1 är ett statsskick/stat som styr över territorium/domän x_2; [styre/territoriellt förhållande].
(adjektiv:) x1 är medborgerlig/politisk.
jeftu
-jef-
x_1 är x_2 veckor i omfattning (1 vecka om inget annat anges) enligt standard x_3.
Vad gäller x3 så kan en vecka vara mer eller mindre än 7 dagar, t.ex. på vissa platser förr som tiden mellan besöken till marknaden. Denna vecka (={cabjeftu}); nästa vecka (={bavlamjeftu}), förra veckan (={prulamjeftu}).
jegvo
-jeg-
-je'o-
x_1 tillhör den gemensamma Judisk-Kristna-Muslimska kulturen/religionen/nationaliteten enligt aspekt x_2.
jelca
-jel-
x_1 brinner/[antänds/är lättantändlig/brandfarlig] vid temperatur x_2 i atmosfär x_3.
x2/x3 rumstemperatur i luft om inget annat anges; antändas (={jelcfa}), lättantändlig/eldfängd/brandfarlig (vanligtvis = {jelka'e} eller {jelfrili}).
jemna
-jme-
x_1 är en ädelsten [juvel/infattning etc]/polerad sten/pärla av sorten x_2 från ädelstensmineral/material/källa x_3.
Även juvel (= {jmeja'i}); ädelsten (= x2, x3, eller {jmero'i}, {jmekunra}); pärla (= {selcakyjme} - en "ädelsten" funnen inuti en mussla, {tercakyjme} - en ädelsten gjord av material av skal, {boijme} - vilken som helst klotformad ädelsten), pärlemor (= {cakyjme}).
jenca
-jen-
x_1 (event) chockar/chockera/bedövar x_2.
jendu
-jed-
x_1 är en axel/spole/slända/spindel [verktyg] på vilken x_2 roterar, av material/egenskaper x_3.
jenmi
-jem-
-jei-
x_1 (massa) är en armé som tjänar grupp/samhälle x_2 (massa) med funktion x_3 (aktivitet).
jerna
x_1 (agent/person) tjänar/[förtjänar] lön/(av)löning/betalning/hyra [sjöfart] x_2 för arbete/tjänst x_3 (aktivitet).
Även x2 arbetsförtjänst/inkomst, belöning (= {zanseljerna} eller {nemjerna}), straff (= {sfaseljerna}, {malseljerna}); x3 beteende; jobb/levebröd (= {terjerna}); x2 kan vara ett specifikt föremål, en mängdvara (massa), en händelse, eller en egenskap; för att vara pedantisk, så är detta sumti-höjande för föremål/mängdvara genom ägandeskap av densamma (= {posyjerna}, {posyseljerna} för otvetydig semantik).
jersi
-je'i-
x_1 jagar/förföljer/sätter efter/(fysiskt) följer efter x_2; förutsätter inte medveten vilja hos x_1 eller x_2.
jerxo
-jex-
x_1 reflekterar algerisk kultur/nationalitet i aspekt x_2.
jesni
-jes-
x_1 är nålformig [spetsig form, ej verktyg] av material x_2.
jetce
-je'e-
x_1 är en jetstråle [utskjuten ström] av material x_2 som strömmar ut från x_3.
jetnu
-jet-
-je'u-
x_1 (du'u) är sant/sanning enligt standard/epistemologi/metafysik x_2.
jgalu
-ja'u-
x_1 är en klo/nagel/fågelklo [kroppsdel] av x_2.
jganu
-jga-
x_1 är en vinkel [2-dimensionell form] från spets x_2 mitt emot sidan [segment] x_3.
Även (adjektiv:) x1 är vinkelformad; x2 hörn; (segment x3 kan definieras med intervall).
jgari
-jai-
x_1 greppar/fattar tag i/håller/gripa tag/fånga/[kramar] x_2 med x_3 (del av x_1) på ställe x_4 (del av x_2).
Krama (= {birjai}, {pamjai}); omfamna (= {xadjai}); skaka hand (= {xanjai}, {jikyxanjai}), grepp/handtag (= {veljai}, {veljaitci}).
jgina
-gin-
x_1 är en gen av varelse [eller specifikt ställe på varelse] x_2 som bestämmer karaktärsdrag/process x_3.
Även kromosom = ({gincilta}, {ginpoi}).
jgira
-jgi-
x_1 (person) har/känner stolthet av/över x_2 (abstraktion).
En emotionell kombination av tillfredställelse och respekt/ of satisfaction and respect/uppskattning över egenskap(er) eller gärning(ar) av person/enhet som har ett särskilt band till känslomänniskan; stolthet över sig själv (= {se'ijgi}, {tolcumla}); använd x2 tu'a för stolthet över icke-specifika gärningar/egenskaper hos någon.
jgita
-git-
x_1 är en gitarr/violin/fiol/harpa [stränginstrument; musik] med anslagsdon/plektrum/stråke x_2.
Även oud, sitar, luta, lyra, mandolin, cello, bas, nyckelharpa osv.
jibni
-jbi-
x_1 är nära/närmar sig x_2 i egenskap/kvantitet x_3 (ka/ni).
jibri
-jib-
x_1 är ett jobb/sysselsättning/anställning (en form av arbete som utförs regelbundet mot betalning) för person x_2.
Arbeta för någon annan (= {selplijibri}). Se även {briju}, {gunka}, te {jerna} vilket är anställning specifikt avlönat och inte specifikt för någon annan, te {pilno} vilket är sysselsättning inte nödvändigtvis mot betalning och inte nödvändigtvis regelbundet eller beständigt men för någon annan, se {gasnu} and se {zukte} for tillfälliga aktiviteter.
jicla
x_1 (objekt, eller skeende: kraft) rör om/blandar (samman)/mixar/[grumla/agitera] fluid (gas/vätska) x_2.
Konvektion (= {nenflejicla}); agentiv omrörning (= {jiclygau}, {jiclyzu'e}).
jicmu
-cmu-
x_1 är en bas/grund/underliggande eller fundamental princip av x_2; x_1 ligger i botten av x_2.
x2 är grundad med x1 som bas (= {selcmu}); (adjektiv:) x1 är grunden/grundläggande/fundamental); (i allmänhet är händelser och skeenden baser för händelser och skeenden, medan föremål kan vara grund/i botten av andra föremål).
jijnu
-jij-
x_1 (person) uppfattar/får kännedom intuitivt x_2 (du'u) om ämne x_3; [epistemologi].
jikca
-jik-
x_1 interagerar/beter sig socialt med x_2; x_1 socialiserar sig med/är social gentemot x_2.
jikru
x_1 är gjord av/innehåller/är en kvantitet med sprit destillerad från x_2.
jilka
-jil-
x_1 är en kvantitet av/innehåller/är gjord av alkali/bas av sammansättning med bland annat x_2.
(adjektiv:) alkalisk
jilra
x_1 (person) är svartsjuk/avundsjuk/missunsam/avundas x_2 (person) angående/för x_3 (egenskap - ka).
jimca
-jic-
x_1 är en gren/förgrening/kvist/lem av x_2; x_2 förgrenar sig i grenar x_1.
jimca är att föredra framför birka i metaforer.
jimpe
-jmi-
x_1 förstår/fattar/begriper fakta/sanning x_2 (du'u) om ämne x_3; x_1 förstår sig på (fi) x_3.
jimte
-jit-
x_1 är en gräns/extrem/avskiljning/[begränsning/inspärrning] för x_2 i egenskap/område x_3.
Hålla (tillbaka)/begränsa/tygla inom gränser/sätta gränser (= {jitri'u}, {jitygau}).
jinci
x_1 är ett par av saxar/skjuv/klippanordning för att klippa x_2.
jinga
-jig-
-ji'a-
x_1 (person/lag) vinner/tilldelas pris x_2 från/över x_3 [medtävlande/förlorare] i tävling/match x_4.
Även: x2 belöning; x3 tävlande här är motståndare och i många olika situationer, besegrade/förlorare, mot det set av dem som tävlar mot ett mål; x2 kan vara ett specifikt föremål, en mängdvara (massa), en händelse, eller en egenskap; för att vara pedantisk, så är detta sumti-höjande för föremål/mängdvaror, genom ägandeskap av detsamma (= {posyji'a}, {posyselji'a} för otvetydig semantik).
jinku
x_1 är ett vaccin/immunförsvar vilket verkar genom att skydda x_2 mot sjukdom x_3 införd genom metod x_4.
Även serum; (in)ympning (= {jestu'u} {veljinku}).
jinme
-jim-
x_1 är en kvantitet av/innehåller/är gjord av metall av sammansättning som bland annat innehåller x_2.
x1 är metallisk.
jinru
-jir-
x_1 (object/person) är doppad/nedsänkt/bada/[dyka] i vätska x_2.
Ta ett bad/bada (= {jirsezlu'i}). Se även {lumci}, {cavlu'i}.
jinsa
-jis-
x_1 (objekt) är ren/rengjord/städad/tvättad från förorening/smuts x_2 enligt standard x_3.
jinto
x_1 är en källa/brunn med vätska x_2 på plats x_3.
jinvi
-jiv-
-ji'i-
x_1 tänker/tycker/anser/menar att x_2 [åsikt] (du'u) är sann om ämne/fråga x_3 på grunder x_4.
Ord som är användbart för epistemologi har typiskt en du'u plats.
jinzi
-jiz-
x_1 (egenskap - ka) är en inneboende/medfödd/ärvd/väsensartad/väsentlig/naturlig egenskap/kvalitet/aspekt av x_2.
jipno
-jip-
-ji'o-
x_1 är en spets/punkt/hörn (matematik)/vertex/extremitet/slut [0-dimensionell form] på objekt x_2 på ställe x_3.
jirna
x_1 är ett horn [kroppsdel] av x_2.
jisra
x_1 är gjord av/innehåller/är en kvantitet av juice/nektar från källa/av sorten x_2.
Vattenbaserat extrakt från en (generellt) biologisk källa.
jitfa
-jif-
x_1 (du'u) är falskt/är osanning enligt standard/epistemologi/metafysik x_2.
Ord som är användbara för epistemologi har typiskt en du'u plats.
jitro
-tro-
x_1 har kontroll över/tyglar/hanterar/sköter om/förvaltar/styr/leder x_2 i x_3 (aktivitet/skeende/framförande).
x2 är aspekter/enskildheter/individer kontrollerade inom aktivitet/skeende x3; hantera/förvalta (= {selzuktro}, {selzukfu'e}, {gu'etro}, {gunfu'e}, {xaktro}, {xakfu'e}) (åtskild från chef = {gunterbe'e}, {gunja'a}, {gunmi'e}, {gunca'i}). (jfr cmavo lista {ji'o}, {bapli}, {te bende}, {gidva} - vilken inte nödvändigtvis kontrollerar eller beordrar).
jivbu
x_1 väver x_2 från material/[garn] x_3.
jivna
-jvi-
x_1 tävlar mot motståndare x_2 i tävlan/tävling x_3 (skeende) för vinst/förtjänst x_4; x_1 är rival till x_2.
jmaji
-jaj-
x_1 (massa/jo'u) plockar/samlar ihop på plats x_2 från platser x_3 (massa/jo'u).
Även fokusera (={seljmaji})
jmifa
x_1 är ett grund/rev av material x_2 i vattenområde x_3.
jmina
-min-
x_1 lägger till/kombinerar x_2 till/med x_3, med resultatet x_4; x_1 förstorar x_2 med värdet x_3.
jmive
-miv-
-ji'e-
x_1 lever/är levande enligt standard x_2; x_1 är en organism/levande sak.
x1 är vital, organisk.
jordo
-jor-
-jo'o-
x_1 reflekterar den jordanska kulturen/nationaliteten i aspekt x_2.
kilto
-ki'o-
x_1 är tusen [10^3] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
lojbo
-lob-
-jbo-
x_1 reflekterar lojbanisk kultur/gemenskap/språk med aspekt x_2.
megdo
-meg-
x_1 är en miljon [10^6] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
mikri
-mik-
x_1 är en miljontedel [10^{-6}] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
milti
-mil-
x_1 är en tusendel [10^{-3}] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
nanvi
-nav-
x_1 är en miljardedel [10^{-9}] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
nelci
-nel-
-nei-
x_1 är förtjust i/gillar x_2 (objekt/tillstånd)
petso
-pet-
x_1 är en biljard [10^15] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
picti
-pic-
x_1 är en biljontedel [10^{-12}] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
terto
-tet-
x_1 är en biljon [10^12] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
toldi
-tod-
x_1 är en fjäril/mott av art/ras/sort x_2
Se även {cinki}.
xatsi
-xat-
x_1 är en triljontedel [10^{-18}] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
xecto
-xet-
-cto-
x_1 är hundra [10^2] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
xexso
-xex-
x_1 är en triljon [10^18] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
zepti
-zep-
x_1 är en triljardedel [10^{-21}] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).
zetro
-zet-
x_1 är en triljard [10^21] av x_2 i dimension/aspekt x_3 (enheter om inget annat anges).